Januari är kall

Ute blåser kyliga vindar och som vanligt har jag trampat både till och från jobbet på min lila springare. Jag skulle gärna se att det var en lila enhörning (haha), men tyvärr är det nog fötterna som får motionera då hovarna ersatts med hjul. Turerna går dock snabbare då jag nynnar lite Winnerbäck (imorse var det Hugger i sten och Elden).

Alpha-mitt-alpha tycker nog att jag och P spelat för lite Wii på sistone. Idag hittade jag honom tuggandes på en wii-remote då jag kom hem från jobbet och i skrivande stund hörde jag ett lite för smygande läte för att inte ana oråd. Javisst, där sprang han omkring i vardagsrummet med både remote och nunchuck. Jag tror inte jag ids berätta det för P, han läser inte heller min blogg så det är lugnt (som en mindre belevad servitör sa en gång i tiden). Doggen har haft lite problem med magen de två senaste dagarna, antagligen för att han ska tugga på allt som kommer i hans väg. Om gamla löv, mull och smutsig snö är ens favoritsnacks så är det väl inte så konstigt att magen reagerar. Annars fungerar han som vanligt, han springer, hoppar, leker och äter med god aptit. Men om han inte är bättre imorgon tror jag att jag ringer veterinären bara för att vara på den säkra sidan.





Annars är klagovisan densamma; inga prylar på posten ännu, inga inköpta leggings eller någon oddmolly ännu, ingen mat i kylskåpet och inga pengar på kontot! Nåja, det kommer pengar på fredag men de är av sådan summa att de kan hängas i den utslängda granen (läs: duger inte i en fin pyntad gran)



Ha det gott var du än befinner dig - du läsare som surfat vilse på nätet.

Promenad i mörkret

Tisdagen kom och gick lika seg som vanligt. Jag kom nyss in från en promenad med Alpha och P. Det var den längsta promenad Alpha velat ta hittills och det gick riktigt bra. Av nån orsak verkar han lite rädd cyklar... han sätter sig ner och stirrar på cyklister. När vi sedan kom hem på gården sprang han ner till min cykel och gnällde lite fundersamt samtidigt som han försökte hoppa upp på den. En märklig hund.

Han trivs också ute i skogen bakom huset :)

jag är med hund!

Jajaa, jag vet. Hundar inte prata och mänskor inte föda hund. Men man får väl skoja till det lite. Om exakt två långa dagar, 48 timmar alltså, kommer en ljuvlig liten (?) tingest kallad Action ha flyttat in hos oss. Vår nyårsbebis avhämtas från Närpes och blir stadsbo, antagligen byter han namn också sådär som folk och fä brukar kunna göra då de flyttar och "börjar om". Men antagligen blir det väl så att vi kan ta hunden från Närpes men inte ta Närpes ur hunden (okejokej... jag tappade spåret nånstans där).

Och så har jag jobb! Jobb hela vårterminen fram till varma juni. Hurra för mig, om ingen riktar strålkastaren på mig så gör jag det själv och sjunger en liten fin sång om hur bra livet kan ordna upp sig i I-landet Finland. På tal om strålkastare så borde man knåpa ihop en dikt eller högst tio och skicka in till Arvid Mörne-tävlingen. Men stundens lättja övervinns sällan av nåt annat. Därför sätter jag punkt efter några ord till och slänger mig på soffan och läser Lotta.