Allt möjligt

Idag är det söndag, imorgon börjar sportlovet. Ute står temperaturen på -0,4 grader, vilket gör mig underbart glad. Alpha mår bra och jag vågar tro att allt är OK, speciellt efter att lill-Jollis kompis berättade om en vars hund ätit tio disktrasor och aldrig behövts opereras. På tal om hundar ska jag tillägna följande bild åt min kära vän J i och med att hon älskar sådana här (eller liknande) hundar. Efter att jag sett den här bilden är jag beredd att gå med på att de har sina goda sidor. Dessutom har min granne berättat att han har telefonnummern till en Bichon Frisé-kennel i Vasa ;)

(http://www.dump.com/2010/02/24/epic-dog-it-was-his-birthday/)

domestic dog

Domestic [eng.] betyder huslig.

Domestic animal [eng.] betyder husdjur, ex. hund.


Det måste vara därför min hund svalde en hel disktrasa igår. Han är ett husligt djur.





(Jag ringde veterinären som trodde att det skulle lösa sig den naturliga vägen. Hittills har inget blått och fluffigt hittat ut. Jag hoppas på det bästa och noterar att man absolut inte får hänga disktrasan på kökskranen. Detta är naturligtvis helt förkastligt då hundägaren borde inse att detta är något fantastiskt intressant och gott. Att hunden kan sträcka sig så långt (och även gör sig besväret) borde också vara en självklarhet. Fy dumma och oansvariga hundägare!)


edit kl. 21:50:

Ännu inget blått (eller brunt heller för den delen). Jag vet inte om man ska skratta eller gråta... Han beter sig helt normalt i alla fall...

Den som lever lär...

Igår var jag med mamma sjuksköterskan och gav blod. Det var tredje gången jag lemlästade min kropp för att andra människor eventuellt får glädjas åt att få lite jenni runtflytande i sig. Jag lärde mig också att blodgruppen 0 är mest förekommande i Afrika, vilket är bra iom att malariaviruset (?) inte kan fästa sig lika bra på det blodet. Nu vet vi alltså två saker som förbättrar våra liv. Varför jag ser så afrikansk ut och att om jag åker till Afrika så behöver jag kanske inte punga ut med pengar för malariamedicin.

Idag lärde jag mig att jag varit en stygg flicka som inte använt sina glasögon. Tant ögonläkare straffade mig genom att utlysa glasögonbärande varje dag (!) i minst en månads tid. Tydligen är jag lite speciell och har mycket spänning i mina ögon. Tror jag det, allt som jag får se med dem. Någon som vill skänka mig pengar till nya och snyggare brillor?


Just nu gillar jag Ranunkel. En helt klart underskattad liten blomma som kostar 1,50 per kvist vid blomaffären. Snacka om att bli tant i förtid ;)

Onsdag, temperatur -18

Tjolahopp! Jag kom mig aldrig till att blogga för jag blev beroende av att virka! Japp, du läste rätt, V I R K A. Alla som någonsin tvingats handarbeta med mig i skolan vet att jag hatar allt som har med just handarbetande att göra. Nu har jag tydligen mognat till mig lite för i vintras (nåjo, det är fortfarande vinter) så broderade jag en fin text till en kudde (som jag iofs inte ännu sytt) och nu sitter jag och virkar mormorsrutor i ljusblått.

Jag måste ju erkänna att det tog mig en hel kväll och några timmar för att förstå hur jag egentligen skulle virka för att få rutan rätt.


Nå, nu ska jag ge blod. hejdå

uppdatering

kuckelimuckmedicin

Jag är sjuk. Jag lider av nästäppa och förkylning, den onda halsen gav dock efter väldigt snabbt. Nästäppan kunde jag hålla borta tack vare medicin, men min förtjusande hund bestämde igår att det var slut på medicineringen då han i ett obemärkt tillfälle käkade upp plastmanicken som underlättar uppsprutande av medicin i näsan. Tack Alpha.

Min bättre hälft är för tillfället ännu värre däran än jag. Sorgligt med tanke på att alla baciller bestämt sig för att angripa det manliga könet 100 gånger värre än det kvinnliga, verkar det som. Detta bidrar också till det faktum att mina Finrexinpåsar tagit slut. Tack P.

Idag hade jag tänkt cykla in till Centrum och kolla in OddMollysarna som Blossom fick in igår. Dessutom hade jag tänkt införskaffa 100 liter medducin och också inhandla diverse godsaker till Karlssons kuckelimuckmedicin (som jag misstänker skulle funka alldeles utmärkt). Nu vräker dock snön ner och blåsten är olidlig. Införskaffningen och mina estetiska utsvävningar får vänta tills imorgon. Tack väderguden.

Jag tänker istället tillbringa min lediga tid med att surfa runt på Ikeas hemsida (Jepp! P:s parenteser ska dit igen!) och lyssna till min eminenta Spotify-playlist med godbitar som Meatloafs I'd do anything for love, Guns n' Roses Live and let die, Veronika Maggios Gammal sång och Roxettes Dressed for Success.

Kul

Ljuvliga barndom

Egentligen hade jag tänkt blogga om hur mystiskt det känns att stöta på gamla bekantskaper på diverse ställen. Det uppstår situationer som känns sådär halvt besvärande, men ändå orkar man inte opponera sig. Nu tänker jag trots allt inte skriva mer om detta i och med att J påminde mig om den ljuva barndomen då hon visade en bild på sin lekstuga.

Att växa upp i Sandsund har varit fantastiskt. De som inte förstår charmen med stället har antagligen inte växt upp där eller så har de bott där för kort eller för lång tid. Jag tycker om Sandsund och speciellt Jutis.

Hemma på min gata i Sandsund hittade vi på allt möjligt. Vi sålde blommor som vi plockade från växter hemma på gårdarna, vi lekte i lekstugor, lekte färg och land på vägen (en gång körde Sipponen över min sko!) och byggde fantastiska Fabuland 0ch barbiehus. Vi var väl ett gäng på 8 - 10 barn som sprang runt och levde rövare. Stackars grannar. Men kul hade vi så länge det varade.

Jag är väldigt nostalgisk av mig och förskönar säkert det mesta som har med barndomen att göra. Det är väl det som är själva glädjen i att tänka tillbaka och påstå att vi hade det bättre förr. Vi var barn som klarade oss utan datorer och mobiltelefoner. Förr i världen var det mest filmatisering av Astrid Lindgrens verk och SuperNintendon som förstörde oss. Och vi hade ändå varandra vi barn på Jutis. Visst bråkade vi och lurade varandra, men oftast fick alla vara med.

Men världen förändras var vi än går och inget förblir riktigt likt. Hemma på barndomsgatan säljs hus och nya familjer flyttar in. Det är väl förortens fortlevnad. Barn växer upp, husen blir tommare och tommare tills den dag föräldrarna beslutar sig för att flytta och nya människor flyttar in. Kanske kan deras barn leka med varandra och sedan tänka tillbaka på Jutis som en barndomsidyll. Jag känner mig smått sentimental då jag skriver det här, men jag är som sagt ganska känslig ;).

(haha)

Charmen med att vara gammal

Det är ganska charmigt att bli gammal. Alla som känner mig vet att jag under årens lopp allt som oftast nojat då det blivit dags för min födelsedag, men det här handlar inte om mig. Det är gulligt med gamla tanter, såvida det inte handlar om att sköta om dem på sjukhus (jag har en stor åldringsfobi av nån orsak). Tanter som är sådär klämkäcka och virila och susar runt på stan och donar de är alldeles underbara, oftast.

Nåt som stört mig med tanter denna vinter är deras eländiga sparkstöttingar. Måste man parkera dem vid cykelställningar så att de tar upp 1,5 m av trottoaren?? Måste man sparka två i bredd i värsta snigeltempo? Kan man inte gå åt sidan eller i alla fall le lite generat då en ungdomlig 24-åring snällt ber att få komma förbi? Svaret på den sista frågan är naturligtvis Nej och svaren på de två första frågorna är Ja. Det borde vara tvärtom.


När jag blir tant ska jag bli snällast i världen. Jag ska vara snärtig som få och älska Gokvälls gör-om-mig-program. Jag ska använda maskara och färga håret (men om det blir vitt så ids jag inte färga det). Jag kommer dock aldrig (skriv ner det här) vara arg på ungdomar som ler snällt åt mig och inte heller kommer jag att parkera mitt sparkskrälle på besvärliga ställen. Jag ska bli en snäll tant!

fredagsmys

Det här inlägget kommer bli nästan precis som det förra. Idag har jag varit på loppis och köpt 7 Kalle Ankas Pocket i kimppa med min kära bror J. Väldigt moget.

Den ena av pocketarna (?) hette Kris?-vilken kris vilket osökt får mig att tänka på den ohållbara ekonomiska situationen i Jakobstad. Jag tänker inte hänvisa till permitteringsdebatten på ÖT:s hemsida, men jag känner mig lite beklämd. Kanske man borde ha tänkt sig för två gånger före man flyttade till Stan.



(egentligen vet jag inget om sådan här politik. Det är som i Sovjet... You couldn't get laundry detergent but you could get your brain washed)












PS. det där med Sovjet var ett skämt, om du på något sätt tog mig på allvar! D.S.

idag är det tisdag, igen

Jag har köpt en bok idag...



Jag tilltalar mig själv...

Skärp dig Jenny



+ jag håller på att bli sjuk... jag tror glasögon hjälper.