Jag känner för att skriva av mig ordentligt idag. Inga blaha-inlägg om smink eller Odd Molly, istället ett riktigt inlägg om Jenny. Det blir nästan som en text med rubriken Kära dagbok...
Jag borde vara på uselt humör. Det är den 28:e juli 2010, saldot på kontot visar 4,48 euro. Ganska usligt faktiskt, men jag är glad ändå. Orsaken till detta är att jag är ledig och inte egentligen behöver göra något som kostar (bara äta, tvätta, diska, städa, bo någonstans... ja du fattar). Om jag var en rik flicka skulle det finnas massor att göra med pengarna... köpa soffa, bord, kläder, smink... ja-a, allt jag surfar runt och kollar på om dagarna. Jag skulle till och med kunna köpa förlovningsringar och bjuda till en liten fest (JaJaJa! Någon gång måste vi väl helt enkelt komma så långt att vi slår till... bli inte alldeles förvånad nu).
Helt ärligt har jag insett att jag är urusel på att budgetera och hålla mig inom ramen för det jag satt upp. Jag vill helt enkelt köpa det jag vill ha. Pengar är bara siffror eller små papperslappar i min värld... de är till för att sättas i rullning. När jag har pengar så slösar jag dem hejvilt, när jag inte har pengar är jag förståndig nog att inse deras rätta värde. Jag menar - man KAN ju inte bara köpa allt man vill ha, det straffar sig i längden. Eller gör det? Jag har ju det trots allt riktigt bra nu, tak över huvudet... en sambo som kan ta smällarna då räkningarna kommer, som betalar maten...
Nå, helt ärligt borde jag inte vara sådär 4eurospank just nu... det är bara det att mina pengar från A-kassan ännu inte droppat in. Jag hoppas de gör det snart för även om jag är nöjd och solig i sinnet så finns det ju gränser för hur länge jag kan vara oshoppad även om jag naturligtvis ska vara mycket förståndig då pengarna väl anländer.
Det gäller ju bara att budgetera tillräckligt för flärd och oväntade utgifter...
............
och visst... jag vet att det finns vissa människor som sparar pengar för att ha dem då det är sämre tider... som du förstår är jag inte en sådan människa.
Jag borde vara på uselt humör. Det är den 28:e juli 2010, saldot på kontot visar 4,48 euro. Ganska usligt faktiskt, men jag är glad ändå. Orsaken till detta är att jag är ledig och inte egentligen behöver göra något som kostar (bara äta, tvätta, diska, städa, bo någonstans... ja du fattar). Om jag var en rik flicka skulle det finnas massor att göra med pengarna... köpa soffa, bord, kläder, smink... ja-a, allt jag surfar runt och kollar på om dagarna. Jag skulle till och med kunna köpa förlovningsringar och bjuda till en liten fest (JaJaJa! Någon gång måste vi väl helt enkelt komma så långt att vi slår till... bli inte alldeles förvånad nu).Helt ärligt har jag insett att jag är urusel på att budgetera och hålla mig inom ramen för det jag satt upp. Jag vill helt enkelt köpa det jag vill ha. Pengar är bara siffror eller små papperslappar i min värld... de är till för att sättas i rullning. När jag har pengar så slösar jag dem hejvilt, när jag inte har pengar är jag förståndig nog att inse deras rätta värde. Jag menar - man KAN ju inte bara köpa allt man vill ha, det straffar sig i längden. Eller gör det? Jag har ju det trots allt riktigt bra nu, tak över huvudet... en sambo som kan ta smällarna då räkningarna kommer, som betalar maten...
Nå, helt ärligt borde jag inte vara sådär 4eurospank just nu... det är bara det att mina pengar från A-kassan ännu inte droppat in. Jag hoppas de gör det snart för även om jag är nöjd och solig i sinnet så finns det ju gränser för hur länge jag kan vara oshoppad även om jag naturligtvis ska vara mycket förståndig då pengarna väl anländer.
Det gäller ju bara att budgetera tillräckligt för flärd och oväntade utgifter...
............
och visst... jag vet att det finns vissa människor som sparar pengar för att ha dem då det är sämre tider... som du förstår är jag inte en sådan människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar